Milano
ÄNTLIGEN hemma! Jag är nog tjejen som aldrig vill åka hem. Varje gång vi vart på en resa har jag nästan gråtit när jag åkt hem. Jag älskar verkligen att resa - men detta var verkligen inte en höjdardestination. Visst ok, jag är inte (hur svårt det än är att tro) storstadstjejen egentligen. Jag älskar sol och bad, det är liksom min grej. Storstäder är säkert kul att åka och lyxshoppa och lyxfesta i - limousin till festen, kliver ut på röda mattan i Chanel/Gucci/YvesSaintLaurent-klänning. Festa med kändisar och champagnen bara flödar. Då är storstan' definitivt mitt resmål - men ffs - wake up dreamgirl, ain't gonna happen. Så för min plånbok och min ungängeskrets, eftersom jag inte direkt hänger med Mischa Barton (Marissa O.C), så passar nog kusten mig mer, för tillfället ;P
Shopping med FETA prislappar.
Nej men seriöst så hade vi roligt tillsammans, tur att vi har varandra <3. Men landet i sig vette tusan om jag skulle vilja resa tll igen.. Alla med servicyrken - de som då ska vara trevligast, var nog bland de mest nonchalanta (inte säker på stavning) och otrevliga folk jag träffat. Ungefär som personalen på SAS (flyg ALDRIG med dom). Så det var ju ganska tråkigt. Dessutom var det svårt med engelskan, för italienarna var inte dirket sjärnor på att prata. Varje gång vi skulle ha en taxi fick vi skriva ner på en lapp vart vi skulle. När jag skulle beställa room-service lät det såhär:
- "Bon serra" (talspråklig stavning, som betyder typ god eftermiddag/kväll)
- Roomservice plz
- One moment (vilket i själva verket var 2-3 minuter)
Sedan kommer en kille som kan engelska. Trots detta att behöva springa och hämta någon som kan engelska förstår han inte allt jag säger.. :/
Som grädden på moset var det ju också, bland det nästan viktigaste, att maten var en STOR besvikelse.
Pastans och pizzans hemland - men tyvärr så illa så att det är ca. 3 ggr så dyrt, hälften så lite (på vissa ställen) och fan inte ens i närheten av pizzeria grodans kvalitet på pizzor, d.v.s. NYFORS pizzeria som har pizza för 25 kr. Vilket skämt va?! Ja, så det var verkligen tråkigt. Man kan ju undra om det är bättre i Rom eller så, men å andra sidan varför skulle det vara det? Det är ju huvudstaden, och i vår huvudstad är dom ju inteprecis trevliga.. Njaa, trevksamt om det blir Italien igen. TRåkigt, för det är ju också hemstaden av alla dessa stora dyra, exlusiva klädmärken, och DET märktes. Vi var inne på Dsquared, och det var ta mej fan som att gå in i en skog. Stoooora träd där inne, små stubbar stod lite här och var, allt i trä och provhytterna var som snövits lilla hemliga vinkällare. Coooolt! Är ju även för mig, dom, som inte har plånbok för dessa märken en upplevelse att ha vart där. Se dessa groteska affärer och hitta prislappar som 60'000 kr för en jacka som såg ut som att den var designad till en vandrande julgran - i den här kunde du hitta vilken färg som helst. Riktigt ful - och sååå fet prislapp. Jag menar - vem köper sådant? För henne var det. Man blev rätt häpen ibland. Gick även förbi Fendi (typ ett av de allra dyraste märken som finns, en väska ligger på ca. 20'000 kr i snitt) och såg att de även sålde möbler och saker till hemmet - och det var nog de finaste, allra, allra finaste jag sett. ME WANT!!!! Skulle jag vinna en massa pengar skulle jag LÄTT inreda med Fendi - såååå sinnes alltså. < Det var coolt. Köpte mig dock ett par örhängen från Chanel för 1800 kr :D Fick kvittot inslaget - haha sick alltså.
Trussardi - Egen stol till väskan och tobak till efterrätt.
Maten som sagt var ju inte den bästa. Men i onsdags kväll var vi på en sån där sviindyr restaurang. Fan vad roligt vi hade där! Sjukt bra vin och så vidare.. Det var t.o.m krav på att boka bord innan ankomst, annats kom du inte in. Antar att inte vilken klädsel som helst var tillåten. Vi kom dit, möts av en vakt på nedre plan, säger att vi ska till restaurangen och vi får åka hiss en trappa upp. Där möts vi av en kvinna som tar våra jackor och går med oss till bordet. Drar ut stolarna åt oss och jag är 2 cm från golvet med min fina Gucciväska (som jag fick av underbara Boooh i julklapp) och dom kommer med en liten stol åt min väska - snacka om att jag inte fatta vad det var först. Men det var hur gulligt som helst. Jag var tacksam som fan, för jag menar man vill gärna inte ställa en väska för flera tusen var som helst. 
De hade 500 olika sorters viner.
(http://www.trussardiallascala.com/MAS/EnMas05.htm)
Då var jag helt plötsligt vegetarian igen. Kan inte med vilt och vill verkligen inte äta gåspung, ok de rätterna i den stilen må vara de mest exlusiva du kan äta men jag bryr mig för en gångs skull inte om det utan avstår kött. Vi får in något mkt ovanligt - krispig stekt pasta - skitgott! I en typ av ostsås. Jag räknade faktiskt pastaplupparna för bloggen. De var 10 stycken, 2 cm långa och ca. 1,5 sm breda. I lite ostsås. För 350 kronor :S Robin beställde samma variant, men med de sällsynta svarta tryfflar. då kom vi direkt upp i 750 kr för samma rätt och 5 flarn med tryfflar. *svettigt*
Min efterrätt tog jag, abslout inte för att det lät gott, utan för att den var så unik att jag bara var tvungen. Fan jag hade en lapp jag hade skrivit upp exakt vad det hette men det var iaf en typ av sorbe av vodka och citronsmak, på en bädd av någon form av isglass-aktigt i smak av tobak, över detta en gräddfylld chokladciggar med smak av just röken från en ciggar - keeeh? Kan man ens laga sånt?! Sååå imponerad. Smakade verkligen som det gör att röka ciggar och allt. Såå imponerad. Även om det inte var något jag dreglade över så är jag Glad att jag tog det, för den desserten kommer jag nog aldrig mer finna på en meny igen. Robin tog nå chokladgrej, såå fiint. En kula lika blank som om det var polerad lack. Helt otroligt. Jäjä, varsin varmrätt, efterrät och 4 glas vin - 2000 kr.
Vi träffa TONY i Lady och Luffsen!
Dagen efter det så tänkte vi att det kanske är inhemska pizzerior vi ska besöka - det kan ju inte bli mer italienskt. Vi serverades av en man som påminde oss om Tony i Lady och Luffsen, så han fick heta det för oss. Haha så sjukt roligt vi hade där med, varje gång vi äter - det är då vi är som gladast :P
Beställde in varsin pizza i hopp om att det skulle bli någolunda bra - menyn var nämligen på italienska (LÄTT, frågetecken). Men de vart bra, inge kött och en flaska vitt vin "A bottle of white wine please" Hans ansiktsuttryck sade oss att han inte fatta nått - "vino - blanco" sa vi och visade upp ett finger som i en, och då gick det bra. Hahah. När vi sedan vart lite småberusade ville vi ha en till, och då trodde dom vi skulle ha ett glas till, när vi sa flaska höll dom på och svimma. Hahha.
Käkade också en dag på ett vanligt lunchställe efter gatan.. Jag bjöd.. Vi tog pasta och varsitt glas vin, och en flaska vatten - 700 spänn!!!! För en jävla lunch! Sick alltså. Ah..överpriser på mat som inte ens är god. Vi summerade vår resa och kom fram till att man borde hålla sig till Grappa, för även om dom är svenskar så gör dom faan så mkt godare italiensk mat än vad italienarna själva gör.
Strippklubb.
Näst sista kvällen, efter Tony. Vart vi ju som sagt lite fulla och jag, som aldrig vart på en förut, fick för mig att vi skulle gå på en strippklubb. Var riktigt kul faktiskt! Borde ni testa! Fast det är ju bara kul om tjejerna är vackra. En tjej hon måste vart född i jungeln, för hon klättrade och hängde i den där dansstången upp och ner, ner och upp.. Fatta inte hur hon kunde hålla sig kvar men det gjorde hon. Ganska spännande faktiskt :P (Ska hon ramla eller inte?) :P
Neej nu måste jag sluta pladdra och kanske fundera på att sova.. Men men. Det var vår resa, men jag ångrar inte alls att vi åkte även om det var en besvikelse. För nu vet vi hur det är och vi hade roligt tillsmmans iaf, och det är väl det som är det viktigaste.
